Namn: Tobias Drejby tobias_drejby
Ålder: 39
Pluggar: Till psykolog
Frilans sedan: 2011

Vad är det bästa med att vara frilansande skribent?
– Att jag kan skriva vad, när, hur, var och varför jag vill. Och att saker och ting man skriver leder till nya möjligheter och utmaningar. Det allra värdefullaste är nog att få vara nyfiken.

När på dygnet skriver du helst?
– På natten! Och gärna då hela natten med en kanna kaffe och instrumental jazz i bakgrunden. Tips: prova det! När man är övertrött kan de sjukaste men mest geniala formuleringar ta form.

Och var gör du det helst; i en soffa, vid ett skrivbord, på kafé…?
– Det beror litegrann på vad det är vi talar om? Om vi talar om att skriva så sitter jag gärna på en trästol med datorn på bordet framför mig. Inte alltför bekvämt för då finns risk att somna om det är kväll, eller att segla iväg i tankarna om det är mitt på dagen. Jag har gärna musik påslagen men det måste vara instrumentalt för att inte krocka med det jag skriver. Sedan är det bra att ta mikropauser när man skriver. Om sådana viktiga ting (och andra) pratar jag i frilanspodden som du kan följa på iTunes, Facebook och youtube.

Vad ger skrivandet dig?
– Extremt mycket. Skrivande är naturligtvis ett drömjobb och kan man leva på det ska man skatta sig lycklig tycker jag. Det allra roligast är såklart att skriva i stunder av ren inspiration. Det jobbiga med de stunderna är att idéerna ofta dyker upp skumma tider (till exempel en tisdag kl. 04).

Har du någon rolig fadäs/anekdot i samband med ditt skrivande att dela med dig av – något feltryck, dråplig situation eller missförstånd?
– Nej. Men däremot en Freudiansk felsägning som jag utmundigat hela två gånger idag: att jag faktiskt ”gillar att jobba nakennatt” (vakennatt skulle det vara).

Har du ord/uttryck du retar dig på eller skrivregler som du blir galen när de inte följs?
– Tvärtom. Jag retar mig snarare på skrivregler. Varför ska det finnas regler i något så fritt som att skriva? Dock kan jag reta mig på ordet dock. Skada från journalistutbildningen i Sundsvall.

Vilket är ditt drömknäck?
– Bra fråga. Nu levande person eller död? Finge jag välja fritt så skulle drömmen alla kategorier vara att fått intervjua eller tala med Olof Palme. Annars vore kanske drömscoopet att meddela världen att nu har man funnit ett fungerande vaccin mot cancer. Men i ärlighetens namn ska sägas att jag gärna skriver om lite av varje, se gärna www.skrivmaskinen.net och www.positivanyheter.nu.

Hur ser framtiden ut för dig? Vad har du på gång?
– En bok! Den ges ut på Lumio förlag i år. Jag är enormt förväntansfull inför boksläppet. Det är ju ingen bäbis längre utan en sprallig femåring. Jo. Det är sant. Jag har skrivit på den så länge. Varför det då? Jo, ser du, det får du svar på i nästa fråga. Men tillbaka till boken. Utan att avslöja för mycket så ligger den genremässigt i gränslandet mellan sakprosa/biografi/dokumentär och beskriver en sann och extremt dramatisk historia som gått lite under radarn. Tills nu. Håll utkik! Läs mer här

Vad är ditt förhållande till skrivkramp?
– Gillar inte. Har haft en lång sådan. Min skrivkramp har bestått i att alla andra saker (och då menar jag allt) har tillskrivits så mycket större betydelse än att färdigställa det jag skriver på. Saker som att rengöra köksfläkten. Eller sortera elräkningar. Ja, du vet. Men mitt glödheta tips är att vara envis och inte ge upp. För till slut försvinner krampen och då kan det komma en inspirationsexplosion och i en sådan befinner jag mig just nu.

Har du någon ”relation” till dina läsare? Alltså: hör de av sig med feedback?
– Hittills har det varit svårt eftersom jag inte riktigt hittat rätt kanaler. Men nu ska det bli ändring. Twitter och twatter och shitter, watch out cause here I come! Vad gäller boken så kommer jag verkligen sträva efter att hinna med signeringar, mässor, föredrag och liknande. För det är absolut läsarna som har sista ordet och det de tycker förtjänar tas på allvar.

Vad gör du i övrigt?
– Jag pysslar med lite olika musikprojekt med jämna mellanrum för egentligen finns det ju inget som är härligare än att jamma loss till ett funkigt basriff. Lyssna gärna på lite låtar jag spelade in i hemmastudion: https://myspace.com/whiteafros/music/songs

Faktaruta: Tre märkliga jobb jag haft
3. På tredje plats… Smörgåsbredare på Svensk lunchhak i Dublin. Jag blev snabbt expert på att skära tomater i hårfina skivor eftersom ägaren insisterade i att tomaterna skulle räcka till så många smörgåsar som möjligt. Jobbet var inkörsport till nästa jobb som servitör på fin restaurang, där jag dock kastade in handduken redan dag två.

2. På andra plats… Brandvakt. På ett bygge i Utrecht, Holland när jag var utbytesstudent. Jag satt i ett bås och läste böcker hela nätterna och gick ronder med ficklampa. Mitt jobb var som yrkestiteln antyder att se till att det inte skulle börja brinna. Det började aldrig brinna. På allra sista arbetspasset var jag så grymt trött på jobbet att jag på morgonkvisten bestämde jag mig för att sjappa en timme tidigare. Sedan fick jag höra att det under den timmen börjat brinna i en papperskorg.

1. …och så vinnaren… på första plats… Simultantolk mellan norska och svenska i rättegång. Det hela var lite absurt eftersom alla tycktes förstå allt som sades. Många dråpliga situationer uppstod (enligt mig). Till slut skulle jag istället tolka en person som talade så obegripligt att varken jag eller någon annan heller förstod något.